Silver

Maktsymbol, värdemätare och bytesmedel


Precis som guld förekommer silver i gedigen form i naturen och var därför troligen en av de första av människan kända och använda metallerna. Liksom guld är silver en ädelmetall som motstår oxidering och har använts till prydnad i minst 6 000 år (jfr guldsmedskonst). Som symbol och värdemätare har det intagit andraplatsen efter det ännu sällsyntare guldet (jfr uttryck som "silverålder", "silverbröllop").

Från antiken fram till 1900-talet var emellertid silver den värdemässigt viktigaste myntmetallen. I prislistor från Mesopotamien (1700-talet f.Kr.) anges varors värde i silver, och tidiga silvermynt präglades bl.a. i Främre Orienten på 700-talet f.Kr., av grekerna på 600-talet (jfr Laurion) och av kelter på 200-talet f.Kr.

Det romerska imperiet var ursprungligen fattigt på silver, men genom bl.a. de puniska krigen säkrade romarna en stor produktionskapacitet. På Iberiska halvön utvann fenicier och romare betydande mängder bly- och silverglans, och dessa fyndigheter bearbetades långt efter Västromerska rikets fall år 476. Vid medeltidens början var medelhavsområdets brytvärda silvertillgångar väsentligen uttömda.